Morning glory

Alltså. Jag vill inte vara den som klagar, men man kan ju liksom känna att när säkert 70% av alla som ska på skidsemester redan varit det ( och för er som inte hunnit så finns alperna alltid tillgängliga). Och alla kids har väl byggt åtminstone varsin snögubbe och gjort en snöängel var. Och alla har hunnit njuta tillräckligt av den fina snön, vi har redan haft årets skridskoolycka, alla hundar har fått busa lite i snön ( och slabbat ner när de sedan fått komma in), alla kärlekpar har hunnit promenera längs nån vacker frostig strand. Då kan man liksom känna att det skulle kunna vara dags för den här snön att försvinna… typ.

Och helgen var sjukt omtumlande. Mycket språk, mycket människor och mycket snack. Känner mig rätt lost, fast det är rätt skönt. Skönt att vara liten, skönt att folk hjälper en, skönt att vara den som inte vet, inte kan. Jean-Luc, Henrik, Öjvind. Lovley Lads. Kit, Nina, Lene, Mari. Great girls. Men.. jag har en del att jobba på.’

Och nu har jag ätit Fasan.

..Och lever så mycket man hinner…

Söta Sandra och Underbara Emma har sökt till EB,. Lovley. Indeed. We gonna rock the socks of The Germans. Fotbollspojkar.Fotbollspojkar.

Vilken dag, vilken dag.

Jobbat ( suprise), pratat med Söta Sandra ( greatgreat) och ätit typ. Bokrea, och jag fick med mig alldeles för tunga kassar därifrån. Bra dag överlag. tills typ för en timme sen.

Jag trampade i hundbajs på vägen hem. kan man paja en helt ok dag på ett mer otrevlig sätt? icket. Nog för att hunbajs i sig kanske inte är så äckligt. Särskilt inte med tanke på att det var lite små fruset.. vilket minskade geggfaktorn. Men det är mer grejjen. hundbajs. Jävkligt otrevligt. Sen blir man juh upprörd över vilket pucko som låtit sin hund bajsa mitt i vägen och sen bara skitit i det. Hopplöst. Jag lovar att det var en sån där liten ful pekineser.. eller förresten det var en rätt stor bajs.. man kanske kan ringa Ola i “fråga bajset” och kolla med honom. han är rätt hardcore, han borde kunna avgöra vilken ras det var bara på bajset… eller så gör jag inte det.

Gud. eller kan det vara så at jag har tusen saker att fixa, men anser att det är så otroligt mycket mer högprioriterat att skriva om hunbajs, eller för den delen diska, tvätta sortera uddastrumpor och räkna ut kalorivärdet på min middag.. suck. Trean i repris.

Fuck forever if you don’t mind. I’m stuck forever in your mind.

Ett nytt jobb? - Ja tack

Lite energi? - Oh ja

En egen lägenhet? - Jag säger inte nej

En spanien resa? - Jag är på

Nya betyg? - Det tar jag

Det är mycket som jag aldrig skulle säga nej till. Om nån nu skulle fråga. Men just nu. Alldeles nu så:

En burk annansskivor? - Jaaa tack!

“There’s nothing like you when you’re gone”

Fan Sofia. På riktigt. Kom hem, det här är ohållbart. I need you I need you. Jag behöver klumpnyponsoppa och treans kassa eftermiddags tv serier i din soffa. Jag behöver toast, kolasås och träning med jämna mellan rum. Och jag behöver världen bästa vän att luta mig mot. Så, darling, kom hem! Jag är så trött på alla mail och koder, jag vill ha dig här på riktigt inatt.

SLUG i helgen. Senior Lags UtbildninG. Me and Hanna i köket, med en massa Lasse ( och lite till). GdGd. Massa deltagare, soft ledartem. Vad ska man säga? Det är skönt att vara ledig. Skönt att veta hur man hittar hem, och framförallt är det jävligt skönt att veta vad man har.men.men.men. Vars tog den där elden vägen?

Och ny är det fyra dagar i gröten. På det där vanliga spåret. och det är väl bra på sitt sätt. anntar jag. Nej usch. Jag låter rätt neggo jämt va? Men det är svårt att tycka att saker är hejdlöst roliga när dom faktiskt inte är det. Mariefred-Mariefred. Över gränsen får man vara vem man vill.

“- jag har så mycket förstånd att förlor än”

MmM Lasse. Det är ett jävligt stort liv.

” Du får ta och stänga av hårdrocken”

- Suck. Jag är fast på ett ställe där backyaedbabies räknas som hårdrock och där all volym över gränsen “en fluga kanske skulle höra ljudvågorna” räknas som outhärdligt högt. Suck. Suck. Suck.

Jag har:

• Duschar
• Packat
• Skrivit ut recept
• Planerat dagen
• Fixat rummet
• Ringt all samtal

Now, It’s up to you.

[Veckansskivköp: Lisa Ekdahl - Pärlor av glas]

“Come on elieen, what else could we do now? You just one of a million girls, the millions that i dremed of, don’t try to catch me, i dosn’t matter what you do”

Dockan ska sluta på jobbet. Fuck it. Fast hon är glad, hon kommer juh ha sin lila Tindra/Brookleyn att ta hand om. Men för mig suger det. Sara is good.

Index? - VoV-helg i helgen. En del planering och strukturering. Chillade lite med FS. Snackade massa strunt och åt gratis :P. Tillbringade ( inte spenderade) kvällen med Frida, Magnus och Henrik. Mysigt men sent. Förövrigt börjar jag bli galet feed-up med att allt hänger ihop på ett eller annat sätt. Särskilt då dom här scouterna, som alltid tycks känna nån som hånglat med nån som träffade nån och bodde i samma tält med nån som är kusin med nåns seniorledare. Vad säger man? Den här klubben alltså.

annars har jag funderat lite på vilken slags annställningsform dansrna i Let’s dance har.. klurigt det där.. måste juh vara tills vidare anställda.. tills det behagar svenska folket. Galet. Här ska man int bara smöra för chefen.. nejnej. hela svenska folket ska visst ha en åsikt om man ska få behålla jobbet. Eller tror ni dom är fast anställda? Och får betalt fast dom åker ut? Kanske projektanställda?

och det jag minst av allt behöver just nu är nån som behöver mig.

Läste genom danmarks papperna lite smått idag. Jag är yngst. Lätt yngst. Nästa grabb är född 82. Jag längtar så där hejdlöst mycket. Typ

- Sofia kom hem!  I wanna hold you but youär out of reach

Ni vet den där barn sången om kråkan som skulle ut att åka? Där är jag nu. “En föll han dit, och en föll han hit, och en föll han….” That’s the state i’m in.

Oledigdag. Mammakväll. Middag med kycklign och fetaost. Hemma är rätt bra.

Tjock paket på posten med massa att läsa. 18 meddelanden i inkorgen ( varav minst 50% är är på utrikiska= sjukt jobbigt) över en natt/dag. Slug och vov helg. Och ingenting blir någonsin som man tänkt sig. Har ni märkt det? och endå känns det alltid som allting är så sjukt jävla förutsägbart. Hänger ni med? Som att jag inte hadde en aning om at jag skulle börja jobba på petit när jag tog studenten, men nu känns det som om det var galet väntat. faktiskt. Så är det med allt, verkligen. Det blir aldrig som man vill, och det är just det som är så väntat. 

[Veckansskivköp: The Ark - State of the ark]

“Där faller löven om våren”

Ledigdag. Fridhemsplan. Indian spice. Lasse W. Nano. 7-11. Lovley indeed. För ibland gör det liksom inget att gråa dagar aldrig skyndar på. Inte idag varje fall.. “Om det här är nått liv med mening i?” Jodå. Faktiskt. det här är just det som är meningen.

Så. Inställningen finns där nu. Jojo. Jag lovar. Jag jobbar på det. Se det bra i allt ihopa. Livet från den ljusa sidan.Nytt legg, nytt busskort, bankkortet kommer på fredag. Det här blir också bra. Nu väntar jag bara på elden. på glöden. på det där riktigtriktiga.

“Du måste sänka dina krav, eller vinna på trav, om du ska komma i fas”

Jag vet inte.. men kännslan säger att jag nog inte är det senare alternativet som kommer göra det..