Morning glory

Nu i tveksamhetenstid
här i frågornas land
ber jag dig komma hit
får jag hålla din hand?
Får jag luta min panna
mot ditt trygga bröst?
vågar jag be dig att stanna
får jag höra din röst?

Lisa räddar liv.

När tveksamheten gror
då jag är långt från beslut
då ingenting är som man tror
inget är som det ser ut
får jag då luta min panna
mot ditt trygga bröst
vågar jag be dig att stanna
får jag höra din röst?

Jag vet inte längre.

Anton så nått klokt en gång.
Det var rätt längesen…
Han san ått om hur många dagar vi egentligen lever
och undrade om vi verkligen hade tid att slösa bort dem på
saker vi inte tycker om.

“smärta vann över stolthet”