Morning glory

Misär. Jag skulle kunna vara med i en dokumentär om baltikum.
Gråa höghus och en smal katt typ.

Det blev fest igår. Ett infall av vad-spelar-det-för-roll
slog hos hårt och tog med oss till dansgolvet på snärkes.
Romen tog hårt, jag mår som jag förtjänar.
Men inget går upp mot the Strokes.

jag har en teori. Som kan revolutionera hela vetenskapsvärlden.
Here we go; Distans är relativt.
Ledsen kompisar, men en kilometer är inte alls en kilomter.
Istället påverkas distans av; värder, humör, motivation, pengar och skor.

Det ryktas om att ica ligger 400 meter från min dörr.
det stämmer inte. Idag ligger ica typ 2 km från min dörr.
Och det blir bara längre och längra för varje sekund som jag inser hur opepp
det är att handla mat utan pengar. Och hur ont jag har i mina fötter från gårdagens liiiite
för små skor, och att ingen är hemma och kan följa med. Suck.
Distans är relativt.

Nu väntar jg på Nobelpriset.
Jag tål inte fisk, det får bli kycking på middan.

over n out.

Weii. Peppeppep.

Och ångestdämpande middag med Astrid huney.
Och nu snärkans. Why not?
När man har en halv flaska rom och problem att dansa bort?

Abraham och Kristoffer.
Uppsalas bästa DJ’s

Snärkes heeere we come!

Love

Min tidigare rätt etablerade välvilja mot lärare har under dagen förbytts mot
att vilja knykta ihop varend kompendium vi fått ut och tvinga, den anars rätt charmiga
kopian av Harald Treutiger som vi har till föreläsare, äta upp varje sida. En för en för en.

Ångest stavas numera h e m t e n t a.
Inte saltenta, oh nej, det här är en helt ny nivå av ångest i pappersform.

Som tur var delar jag min missär med älskade Astrid.
Promenera är bra.

Igår var en givande kväll som inledes med långa förbanelser över uppsalas lokaltrafik.
Men väl på bussen kom vi fram til Ulltuna. Om någon undrar var det ligger så vet jag inte,
men det tog en bra stund med buss.

I SLU’s kårlokal var det afterski.. Vilken grejj, och det rätt okännda bandet (oh, i wonder why?)
“Cheap ‘n’ Nasty” spelade förskräckliga covers i 40 minuter. Vilka killar… (där av titeln på detta bloginlägg)
Det överlever man endast med passoa. Och enomrma mängder chips, vi försökta äta upp så mycket chips att det
skulle kompensera värdet av inträdet.. rånad på 50 pix av bönder.. om my.

Dock ljusnadekvällen när vi nådde ÖG’s och spelade en nostalgisk omgång “femman”
fast med en snusdosa, och senare en enkorna. Jag har ett fint sår på knogen.
Drinkpinnen blev utsedd till årets julklapp, när jag hittar en kabel får ni se fina bilder av dess annvändnings område.
Vi låter det vila så länge..

Fuckcrapshit.
Jag måste skriva. Innan korriforen fylls av johannas tacos sugna stockholmskompisar,
+ Jacob.

Over n out.

Jag har fått svar från Schyffert.
Eftersom jag nu sett Borat, så får jag väl säga;
NOT made my day:

“Jag blev nog lite småkär i dig efter den roligaste skrivna förfrågan
jag fått på flera år.
Ber om ursäkt för det.

Ber också om ursäkt för att jag inte kan i April eftersom jag är på
turné då.

Men tack igen för fantastiskt mail.

MVH
/Henrik”

Kul kille, verkligen.

Istället lyssnar jag på Stephen Lynchs sånger.
Mymymy.

eller tittar på fransk kvalitet tv;
http://es.youtube.com/watch?v=D4w4dNy01ZM
Och eftersom vi är inne på stand upen kan jag väl bara säga;
Mohoho

over n out